torsdag 31 oktober 2013

Långtest elassisterad Scott e-sportster 10

Långpendlarcykel med el-ass, kan det vara något? Min fru blev av med sin klassiska Skeppshult och behövde nytt transportmedel till City. 



Uppdaterad 131221

Vi tittade på olika el-assisterade cyklar. Många har konstiga namn, och ser allmänt konstiga ut.
Vår lokala cykelhandlaren Sigges cykel hade nedsatt pris på Scott e-sportser 10 modell 2013. Scott´s elcykel ser ut mer som en vanlig cykel. Det är en elcykel med bästa prestanda, i översta prisskiktet.

El-systemet är från Bosch, och driften går på kedjan vilket gör att motorn arbetar på bättre varvtal än på en motor placerad i nav. Motorljudet hörs bara svagt, och när jag växlar påminner ljudet lite om växling på vanligt motorfordon.

Omedelbara intryck
Det är kul att cykla på elcykel. Jag åker omkring och testar olika branta backar och njuter. Det är enkelt, när jag trampar hårdare får jag mer motorhjälp. Det gäller att ha rätt växel, precis som vanligt. Motorhjälpen tonar in mjukt och fint. Över 25km/t avtar motoreffekten lika mjukt och fint och jag trampar på för egen maskin.

Tinas första pendling, 15km till Kungsholmen på elcykel
Tina gillar fart, och ser ofta pendlingen som en tävling. Eftersom hon snabbt kommer upp över 25km/t blir pendlingstiden bara några minuter snabbare jämfört med cykling på den klassiska Skeppshulten. Det är i starter, backar och motvind som motorn hjälper till. Hon får nästan dåligt samvete när hon enkelt passerar medcyklande uppför Tranebergsbron. Den mentala känslan är viktig, att veta att transporten hem efter jobbet kommer att gå lätt med elcykel.

Tinas andra pendling till Kungsholmen på elcykel
Denna gång testar hon att cykla under 25km/t. El-motorn hjälper till hela tiden och då kommer hon till jobbet utan att vara helt genomsvettig.

Varför är elcykel bra?
Jag tänker att det möjliggör långpendling under decennier, utan att kroppen slits ned för mycket, eller för den som redan har förslitningsskador/ andra skador.
Att cykla året runt 30-40km dagligen borde slita på kroppen, om man tänker hålla på med det i över 50 år. För kortare pendlingssträckor finns inte de fördelarna med elcykel. Då borde rågbrödsdriven cykel räcka gott.
Jag hade en granne som cyklade korta sträckor i city med elcykel. Han tyckte elcykel var perfekt för då kunde han cykla till kundmöte i kostym utan att vara svettig.

Varför är elcykel dåligt? 
Jordartsmetallerna i t.ex. batteriet. Det är en bristvara, kräver nya gruvor och genererar miljöproblem, och kanske t.o.m. bidrar till konflikter. Kan elcykeln däremot helt ersätta ägande av privatbil för långpendlaren blir det en reducering av miljöpåverkan. I kombination med hyrbil, bilpool och kollektivtrafik klaras de flestas transportbehov i tätort.

I sämsta fall går utvecklingen mot att majoriteten av cyklar säljs med el-assist, men att transporter med fossildrivna och ytkrävande fordon inte minskar i motsvarande takt. Kanske även barncyklar. Det riskerar att minska de positiva effekter cykling har för hälsa och miljö.

Jag kan också tycka att det borde vara mer socialt accepterat att komma till jobbet lite varm, svettig och rosig på kinderna efter en helt normal cykeltur. Då kanske behov av elcykel minskar.


Teknisk spec

NYHETER 2013. New Bosch comfort Plus system w/ 400wh battery with 30% more range and updated HMI unit. FÖRDELAR. Comfortable Syncros Evo+ grips and comfort saddle, Bosch e.drive system, Suntour NCX fork w/ lockout, Shimano XT. 

RAM e.Sportster 6061 alloy for suspension fork, Urban Kit Compatible,.
ELSYSTEM Bosch 250w Comfort Plus system w/ 400wh Battery pack.
GAFFEL Suntour NCX-D 700c, w/ lock-out, 63mm travel, w/ 30mm stanchion.
STYRLAGER Ritchey Logic Zero, semi integrated.
VÄXELFÖRARE BAK Shimano XT RD-M772 SGS, Shadow Type / 9 Speed.
VÄXELREGLAGE Shimano Deore SL-M590, Rapidfire Plus / 2 way release, w/gear indicator.
BROMSREGLAGE Shimano BL-M505 Disc.
BROMSAR Shimano BR-M446, w/ SM-RT53 center lock 160mm rotors.
VEVPARTI FSA Metropolis for e.bike.
VEVLAGER Bosch.
STYRE Syncros UC2.5 -T bar, 600mm, 9° / 15° bend.
STYRSTAM Syncros UC 2.5 (31,8mm).
PEDALER VP 615.
SADELSTOLPE Syncros UC 2.5, JD-SP68, 31.6mm.
SADEL Sportster Men EVO.
NAV FRAM Formula CL51.
NAV BAK Shimano FH-M629 Disc.
KEDJA KMC X9.
DREV BAK Shimano CS-HG50, 11-34T.
EKRAR Sapim double butted.
HJUL Alex SUB 700C, 32H, for disc.
DÄCK Schwalbe Marathon Supreme, 700 x 42C.
ÖVRIGT Scott Urban Concept fender & rack kit, Supernova light kit, Curana chainguard.
VIKT 22.4 kg / 49.34 lbs.

tisdag 29 oktober 2013

Hur media tolkar studier som saknar statistisk relevans

En studie från Chalmers om vad som orsakar olyckor för cyklande trafikanter är delvis kontroversiell. Och hur tolkar media rapporten? Fotgängare anges som stor orsak till olyckor på cykel. Traditionellt anses fotgängare ha lägst hastighet och krockvåld i trafiken. 

Så här skriver DN 130906


SvD skriver såhär 130906

Även Skånskan, NSD, Sveriges Radio, Kuriren, SVT, GP,  Arbetarbladet, UNT, m.fl. skriver samma sak. SVT Rapport har med det i nyhetssändningen. De flesta har fått nyheten från TT.


Jag hittar en film på youtube med cyklande trafikant som faller på cykelväg i vinterväglag. Cykelvägen är snöröjd med fotspår i snön, vilket antyder att det ligger snö kvar. Det finns också stor risk att snön är packad av fotstegen till en kullerstensprofil, vilket ökar motståndet och sänker framkomligheten betydande.


Publicerad den 14 maj 2012
Snow on the ground. A sharp curve with low visibility. The cyclist falls when he brakes.
På filmen ser jag ingen skarp kurva med dålig sikt. Jag förstår inte det sambandet som avsändaren beskriver. Jag ser snarare att trafikanten har bristande manöverfärdighet vid färd på vinterväg, och kanske borde överväga att leda cykeln istället. Jag gissar också att framkomligheten är låg eller ofarbar på grund av felaktigt utförd snöröjning, men det handlar inte om trafiksäkerhet utan framkomlighet.

Jag läser slutrapporten på 21 sidor.

Inledande sammanfattning
"Cykling är dock inte lika säkert som att köra och effekter av mer cykling på trafiksäkerhet är fortfarande diskuterbart (Elvik 2009), framförallt när det handlar om elcyklar (Gehlert et al. 2012)."

Jag ser direkt tveksamma slutsatser i inledningen. Oklara facktermer och bristande språknivå leder dessutom till otydligheter.

Jag undrar också om 5 cyklar med 20 trafikanter verkligen kan ge tillförlitliga resultat, går det att dra några som helst slutsatser med så få deltagare?
I slutet av slutrapporten står också att resultatet inte säger någonting.
"Den insamlade datan är dock inte tillräcklig för att nå statistisk signifikans" 
Ändå fick denna rapport stort genomslag i media, och presenteras som "sanning".

Märklig uppdelning av 
å ena sidan "cyklar och cyklister"
å andra sidan "fordon och förare"
Cyklar är också fordon, och den som kör cykeln är också förare. Oklara facktermer skapar förvirring.

Hot
I listan över möjliga hot saknas trafikanten på testcykeln. Alltså om trafikanten som är testperson är ett hot mot sig själv med tex otillräckliga säkerhetsmarginaler, eller bristande omdöme om sina manöverfärdigheter.

Eftersom ett mål med undersökningen är att ...
  • -  Förbättra förståelse för normalt cyklistbeteende
  • -  Identifiera och kvantifiera faktorer som ökar risken för cykelolyckor. 
... blir det ett problem om t.ex. faktorn [trafikantens medvetna felhandlingar] inte finns med som hot.


Ett annat projekt BikeCOM nämns här som en intelligent app för mobiltelefon som kan förhindra kollision. Jag ser problem med en utveckling där människans unika förmåga att kontinuerligt och snabbt förutse faror och komplexa situationer, ersätts av appar som klarar 1/10 av samma uppgift fast sämre. Det är fortfarande människan som ska bedöma och avläsa appen. 
Jag ser avsevärt större fördelar med att utveckla och premiera den kapacitet som människan har utan appar.
se film 

Undersökningen är gjord av Marco Dozza, Chalmers, Tillämpad Mekanik

Safer är ett center på Chalmers för fordons- och trafiksäkerhet. Jag är oroad över att denna undersökning får så stort genomslag trots att den statistiskt inte visar någonting alls. Och att studien har uppbackning av många tunga intressen, men ändå innehåller svagheter.

Safer har en budget på 300 miljoner kronor under 10 år. Fokus ligger på att tunga industriintressen ska utveckla tekniska system att sälja. Det är givetvis bra, men jag oroas av att forskning kring hur trafikantbeteendet påverkar säkerheten inte får samma resurser. Ett ensidigt fokus på tekniska lösningar riskerar också att det personliga ansvaret minskar.

En fråga jag ställer mig är om svensk forskning under lång tid fokuserat på tekniska förlåtande lösningar. Och om det i så fall har blivit en mall för trafiksäkerhetsforskning i Sverige. Var finns forskning kring trafikantbeteende? Finns samma ekonomiska prioritering för forskning kring trafikantens beteende?

Uppdatering 131030, Jag mailar TT och tidningarna och frågar hur de resonerat kring publiceringen av studien.

söndag 27 oktober 2013

Trafikanter hytter med näven när cykelinfrastruktur förbättras.

Trafikanter tänker ofta lika långt fram som där nästippen tar slut. Jag Jag Jag Fram Fram Fram verkar vara de sex ord som får plats under hjälmen.

Jag stannar ofta och pratar med de som arbetar med cykelinfrastrukturen. Vägarbetarna ger ofta en dyster bild av hur trafikanterna beter sig i trafiken.

Exempel A.
Det prioriterade cykelstråket från Västerort ska breddas och få belysning. Vägarbetsområdet är korrekt uppmärkt med varnande skyltning. Vissa trafikanter hytter med näven åt vägarbetarna. Andra försöker tränga sig förbi och krockar med grävskopan. Över hälften struntar i att anpassa hastigheten. Jag testar att ge tecken att sakta ner med handen, men trafikanterna struntar i det. Vägarbetarna överväger att stänga av cykelbanan helt för att så få anpassar hastigheten.





Exempel B.
Det prioriterade cykelstråket från Västerort röjs från buskar och grenar. Vägarbetsområdet är korrekt uppmärkt, och en person är avdelad att stoppa arbetet om trafikanter ska passera. Över hälften av trafikanterna struntar i att anpassa hastigheten. En trafikant kör nästan ner mig när jag står där och tittar.




Exempel C.
Det prioriterade cykelstråket från Västerort får nya cykelsymboler på asfalten.
Vägarbetaren bedömer att ca hälften av trafikanterna inte anpassar hastigheten.






I Trafikverkets breda satsningen på säkerhet för trafikanter på cykel läggs nästan allt fokus på tekniska lösningar. I det material jag tittat på upplever jag ett betydande systemfel i upplägget. Det är oroande med tanke på projektets tyngd och omfattning. De fokuserar i princip bara på tekniska lösningar för att reducera effekterna av trafikantens val och beteende i trafiken. Och nästan inget arbete läggs på att uppmärksamma trafikantens beteende och dess val av säkerhetsmarginaler. Båda delar måste vara med.

tisdag 22 oktober 2013

Polis och Trafikkontor skyller på varandra, och vägrar åtgärda. Del 2. Uppdaterad 131025

[Uppdaterad 131025] Två bilar som blockerar en hel körriktning på prioriterat cykelstråk i sju dagar. De står 1,5m in på cykelhuvudleden.
En väldigt enkel uppgift: markera på vanligt sätt med någon form av reflekterande varsel.
Ju fler aktörer jag kontaktar, desto fler nya motsägande uppgifter får jag. Vem ska jag lita på? Trafikkontoret och Polisen motsäger varandras uppgifter, och polisen motsäger sina egna uppgifter. Det blir bara rörigare och rörigare.


Bilden är förstärkt elektroniskt för att visa att de står 1,5m in på cykelhuvudleden. 

I verkligheten syns bilarna dåligt i mörker. Så här:




Vad säger trafikanterna om trafikhindret?






På måndagen 21/10 ringde jag Trafikkontoret (TK) och Polisens länskommunikationscentral (LKC). De lämnade motstridiga uppgifter, läs här, men LKC förstod läget och skulle åtgärda problemet.
(Bilarna har stått där sedan lördag morgon 131019)

På tisdagen 22/10 står bilarna kvar. Ytterligare en polispatrull har bara satt på ytterligare små plastsnuttar. Eftersom gårdagens lååånga telefonsamtal i god ton inte fungerade, tänker jag att nu testar jag att argumentera mer påstridigt, nu ska trafikhindren åtgärdas, det ska inte falla mellan olika stolar denna gång.

Men stolarna blir plötsligt fler, det kan nu falla mellan tre stolar, ett externt parkeringsvaktsbolag blir plötsligt inblandat.

Jag cyklar till jobbet.

Jag ringer polisen LKC 07.13
Polisen har nu ändrat åsikt: "eftersom objekten står på kommunal mark kan vi inte göra något". Jag är mycket påstridig, med ord som "det är inte ok, inget trams, jag vill att du beställer bärgare nu". LKC rådfrågar sina kollegor, "nej vi kan inget göra". Jag påtalar att LKC igår sa att polis ska tillkalla bärgare när fordon står trafikfarligt. Jag är väldigt envis, men till slut lägger LKC på luren bara.

Jag ringer Trafikkontorets journummer 07.27 (Trafik Stockholm?)
Medarbetaren säger att "om polisen markerat med plastband pågår polisutredning, och då får de inte göra något". Jag påpekar att polisen själva säger att TK kan göra precis vad de vill. Hon går inte med på det riktigt, och säger att "Polisen inte alltid har rätt, och att Polisen har stora befogenheter". Jag kontrar med att fordonen står trafikfarligt på prioriterad cykelstråk. Då säger Trafikkontoret jour att hon "bor i närheten och har själv sett fordonen och de står inte trafikfarligt". Hon kan inte beställa bortforsling, utan kan bara skicka parkeringsvakt. Jag är påstridig och vill prata direkt med parkeringsvakten. Det går inte för hon kan inte vidarekoppla. Hon erbjuder att parkeringsvakten ringer upp mig. Jag ber om ursäkt för mitt påstridiga tonläge. Samtalet avslutas.

Parkeringsvakten ringer upp 07.53
Parkeringsbolagets patrull säger att "fordonen inte står på cykelbanan, fordonen står på gräsmattan". En fjärde felaktig iakttagelse i ärendet således. Jag påpekar att de visst står på cykelbanan. Arbetsledaren ska själv kolla och återkomma lovar hon.

[Uppdatering 131025: Ringer Trafik Stockholm. (med god ton) Om det är hål i vägbanan kan Trafik Stockholm skicka Gatujouren som sätter upp varnande skyltning som syns i mörker. Om det är felparkerade fordon är det Trafikövervakningen som startar ett ärende (som kan ta hur lång tid som helst). Jag frågar då om det är något som hindrar att Gatujouren kan sätta upp varnande skyltning som syns i mörker även runt främmande objekt. Det är inget som hindrar säger Trafik Stockholm. Först menar hon att bilar har ju reflexer och syns i mörker och cyklar har belysning. Jag påpekar att bilar syns dåligt i mörker.

Jag pratar med flera trafikanter på cykelbanan vid bilarna, de är starkt kritiska till att bilarna kan stå kvar så länge på ett prioriterat cykelstråk. Slut uppdatering 131025]

Fem olika okulära besiktningar på samma objekt. Två polispatruller och tre representanter från Trafikkontoret. Ingen har lyckats med den enkla uppgiften att ställa ut någon form av varselskylt med reflex. Ingen har lyckats flytta fordonen 1,5m från körfältet. 

Alla parter har lyckats med att lämna motstridiga/felaktiga uppgifter. Alla har misslyckats med att samarbeta och kommunicera. Ju fler jag pratar med, desto rörigare blir det. Inga gemensamma riktlinjer finns, alla hittar på lite egna regler.Alla saknar kompetens om vad ett prioriterat cykelstråk är och att Stockholm ska bli en cykelstad i världsklass. Alla saknar kompetens om och hur främmande objekt på vägbanan ska markeras med reflekterande varsel.

Om främmande objekt hade blockerat motsvarande en hel körriktning på vägbanan för motortrafik längs Bergslagsvägen hade objektet inte stått kvar längre än 60 minuter. 


Detta bådar inte gott om fler ska lockas att välja cykel som transportmedel.
Såhär säger Trafikkontoret i media om prioriterade cykelstråk:
 "Tanken med prioriterade cykelstråk är att vägbanorna ska hålla hög klass. Det här ska vara paradgatorna för cykel".

På Stockholms stads hemsida står att 
 Fel som utgör fara eller risk för olycksfall åtgärdas omedelbart.

Om cykeljouren hade existerat skulle detta vara ett tydligt ärende för den, det är ett akut ärende, anmält på jourtid, och det handlar om ett prioriterat cykelstråk. Men felanmälan på Trafikkontoret har inte hört talas om cykeljouren. De kan inte koppla samtal dit, det finns ingen att prata med på cykeljouren och det finns uppenbarligen ingen med cykelkompetens på jourtid.

Lagen om fordon som hindrar trafiken: Trafikförordning (1998:1276) 2 kap 8§
Om ett fordon efter en trafikolycka är placerat så att det kan vara till fara eller hinder för trafiken skall trafikanten se till att det omedelbart flyttas till en lämplig plats.

FlyttningslagenEftersom övervakningen av allmän ordning och säkerhet hör till polisens uppgifter, bestäms det i 4 § 3 mom. i flyttningslagen att polisen är skyldig att utan dröjsmål flytta ett fordon om dess placering på olycksplatsen äventyrar trafiksäkerheten. 

Polisen värderar således detta prioriterade cykelstråk som en "vägren på mindre väg".


På vägen hem passar jag på att ringa LKC och Trafikkontoret jour för att framföra en ursäkt för min påstridiga argumentering på morgonen. Den påstridiga tonen funkar inte, och jag vill såklart hellre föra dialog i god ton. Ursäkten godtas hos LKC, de välkomnar mig att ringa igen. TK jour lovar framföra ursäkten till morgonpersonalen.

Bara några hundra meter längre fram på cykelbanan går det utmärkt att varselskylta. Inga konstigheter.




Så här mailar jag till berörda


Hej,
Polisen länskommunikationscentralen (LKC) Tommy Sundstedt
Trafikkontoret (TK) informationschef Mats Freij
Trafik Stockholm (Trafikkontorets jour?)
Stadsledningskontoret

För kännedom
Polisen Hässelby Vällingby Peter Saarman
Per Ankersjö
Ulla Hamilton

Tack för dina dagliga insatser för trafiken i Stockholm.

Jag upplever det oroande med objekten som blockerar en hel körriktning på det prioriterade cykelstråket mot Västerort. Men kanske mest för att ingen vill ta ansvar, alla motstridiga uppgifter samt bristande kompetens i cykelärenden.

Fyra olika insatser har besiktigat samma objekt. Två polispatruller och två representanter från Trafikkontoret. Ingen har lyckats med den enkla uppgiften att ställa ut någon form av varselskylt med reflex. Ingen har lyckats flytta fordonen från körfältet. 

Alla parter har lyckats med att lämna motstridiga uppgifter. Alla har misslyckats med att samarbeta och kommunicera. Ju fler jag pratar med, desto rörigare blir det. Inga samstämmiga riktlinjer finns, alla hittar på sina egna regler. Ingen har kunskap om vad ett prioriterat cykelstråk är. Alla saknar grundläggande kunskap om att främmande objekt som blockerar vägbana måste varselmärkas i mörker alternativt flyttas. Alla vägrar lösa uppgiften trots upprepade telefonsamtal.
Ingen vill ta ansvar i detta ärende. Det imponerar inte.

Vem vill ta tag i taktpinnen, reda ut och få styrning på detta?


Med vänlig hälsning 
Jon Jogensjö
Cykelpendla Hässelby


En till bild, elektroniskt förstärkt


Kommentarer på Facebook





Kommentarer på Twitter


  Strunt i begreppet cykeljour. Här är det mer ett totalt fallisemang av en stats-/kommunapparat. Var är Ulla?