Ulla Hamilton gör 2013-02-12 ett häpnadsväckande uttalande om stadens minst 150.000 medborgare som använder cykel. Det är generaliserande, svepande och nedsättande.
Cyklistbloggen får rycka ut och utreda vad som egentligen menas.
Det visar sig att Ulla Hamilton troligen missförstått och svarat på fel tweet. Det blir lite komiskt att cyklisterna först får sköta inrapportering av missförhållanden i infrastruktur för cykel, för att cykling i Stockholm ska bli mer attraktiv. Så att staden kan förverkliga sina mål om minskade utsläpp, effektivare infrastruktur, ökad cykling och ökad hälsa. Sen kritiserar staden denna medborgarinsats. Därefter får samma cyklister göra jobbet att reda ut vad som gått fel i Stockholm stads uttalanden.
Visst är det underbart att 1 miljard kanske satsas på cykelinfrastruktur. Men det är väl en fantastisk tillgång att de som cyklar är engagerade så att pengarna används på rätt sätt. Man kan till och med kalla det en medborgerlig skyldighet att påpeka brister i satsningen. Sannolikt även bra samhällsekonomiskt.
[Edit2: Trafikkontorets förslag för Klarabergsgatan visar brister i kompetens kring cykelinfrastruktur]
Ulla Hamiltons vanligtsvis positiva inställning till cykling
Jag googlar och märker att Hamilton annars är väldigt positiv till ökad cykling, här är det engagemang för ökad cykling.
http://ullahamilton.se/2013/01/19/test-av-ny-snorojningsmaskin-for-cykelbanor/
http://www.cycleville.se/2011/04/ulla-hamilton-vi-saknar-budget-for-cykelinvesteringar/
[Edit1, länk från Cyklistbloggen
Men även kritik från oppositionen
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/livsfarligt-att-cykla-i-city_3355939.svd
slut edit 1]
Ulla Hamiltons uttalande är ändå häpnadsväckande och olyckligt på många sätt.
Det är viktigt och bra att Staden har en idé om att satsa 1 miljard på infrastruktur för cykel. Men det måste samtidigt finnas plats för diskussioner om en sådan satsning.
Jag uppfattar Hamiltons uttalande som ett sätt att tysta medborgare i allmänhet som har mage att klaga på missförhållanden i staden. Jag tänker att en politiker är vald av stadens medborgare för att ta tillvara medborgarnas intressen.
I Ulla Hamiltons märkliga uttalande ser jag en politiker som kanske uppfattat situationen tvärtom. Att politikern har gjort ett val att leda medborgarna i denna stad, och att medborgarna ska uppfylla politikerns önskemål.
Det blir också väldigt olyckligt att uttala sig kritiskt om minst 150.000 medborgare. Det är ju inte direkt en homogen skara.
Stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö har ett helt annat budskap. Det görs klart och tydligt att staden är medveten om den bristfälliga snöröjningen i staden, och välkomnar förslag. Det är lite som om Per Ankersjö får städa upp efter Ulla Hamiltons olyckliga uttalande. Dock har Per Ankersjö ingen egen budget att förverkliga sina visioner med.
Här nedan ser man också hur Per Ankersjö behåller en konstruktiv anda.
perankersjo
Visst finns det tillfällen även när en folkvald representant rättmätigt kan uttala missnöje med klagomål från medborgarna, men i detta fall är det inte så lyckat när staden samtidigt kommunicerar att de är mycket medvetna om problemen med snöröjningen.
Hur ser det ut i verkligheten? Vad är det staden och Ulla Hamilton inte blir imponerade av?
- Att cyklisterna rapporterar in missförhållanden i infrastruktur för cykel.
Det hjälper staden att förverkliga sina mål om minskade utsläpp, effektivare infrastruktur, ökad cykling och ökad hälsa. Det betyder troligen stora samhällsekonomiska fördelar. Minskade vårdkostnader när fler får motion av sin cykeltransport. Minskade vårdkostnader för vård och rehab i skador i trafikolyckor i motortrafik. Ökade intäkter då fler medborgare är friska och kan arbeta och betala skatt.
Cyklisterna sätter därmed också fokus på leverantörer till staden som betalas med skattemedel. Att vissa leverantörer inte håller måttet. Det sätter också fokus på stadens organisation kring underhåll av infrastruktur för cykel. Trots år av felanmälningar för undermålig snöröjning på cykelbanor finns delvis samma problem kvar. Förbättringar har gjorts, det går åt rätt håll absolut. Men fortfarande finns problem i ledarskap, kompetens och organisation av snöröjningen. Och kommunikation, felanmälan till Stockholms stad är i princip helt slutet. Just nu utvecklar staden en app för felanmälningar, men den utvecklingen verkar inte inkludera de tänkta användarna cyklisterna.
- Att cyklisterna lockar fler att börja cykla.
Genom en mängd bloggar, genomslag i media, med tester och tips lockar cyklisterna fler att börja cykla.
- Att cyklisterna cyklar
Cyklisterna cyklar också. Många cyklar året runt i ur och skur. Med samma fördelar som ovanstående. Cyklisterna ger ökad framkomlighet i kollektivtrafiken och i biltrafiken. Det betyder mer arbete utfört och samhällsekonomisk vinst.
Hur skulle Ulla Hamilton ha kommunicerat på ett bättre sätt?
- Jag imponeras av cyklisternas envisa arbete att förbättra infrastruktur för cykel.
- Tack till alla cyklister som rapporterar brister i infrastruktur, fortsätt med det.
- Tack till cyklisterna som ökar framkomligheten i kollektivtrafik och på vägarna.
Jag blir bara mållös av infantila politiker. Bra blogg!
SvaraRadera