Trafikkontoret utökar sopsaltarna till fem

Trafikkontoret utökar antal sopsaltare från två till fem säger Peter Ringkrans vid trafikkontoret. De prioriterade cykelstråken ska vara paradgator.

Vad är en sopsaltare? hur ser den ut? läs mer här på Krister Isakssons blogg

Fler cykelvägar ska hållas snöfria den kommande vintern.
Sopsaltarna ska användas på de prioriterade cykelstråken.
- Vi ser över vägbeläggningen, röjer träd och buskar, förbättrar belysningen på prioriterade cykelstråk säger Anders Porelius kommunikatör på Trafikkontoret.
- Tanken med prioriterade cykelstråk är att vägbanorna ska hålla hög klass. Det här ska vara paradgatorna för cykel.

I innerstaden ska trafikkontoret testa att skrapa cykelfälten med gummiskrapa.
Stadens uttalade mål är att det ska gå att cykla året runt i Stockholm.


Med denna målsättning undrar jag lite varför trafikkontoret våren 2013 vägrade åtgärda spåriga ishinder på minst 15 ställen, då alla körbanor i övrigt var sommartorra sedan månader. Trots att jag lyckades få ut inspektionsbil och att både Svevia och Peab meddelade att de har teknik att åtgärda svallis och iskanter.

Läs här om spårig is på minst 14 ställen 2013

Läs om P4 Stockholm som inte vill rapportera om upp till 20 ishinder

Jag mailar Anders Porelius och Peter Ringkrans på trafikkontoret med frågor om ishinder.

Hej
Tack för ert arbete med förbättringar av cykelbanorna. Jag läste om de utökade sopsaltarna i tidningen Mitti Västerort, det låter väldigt bra. Även andra åtgärder för prioriterade cykelstråk låter positivt.

Med den höga uttalade ambitionen undrar jag vad som hände med ca 20 ishinder under sen vår 2013.
När asfalten på motorbanan och cykelbana legat sommartorr i minst en månad fanns på ett 20-tal ställen längs det prioriterade cykelstråket Västerort lokala ishinder. Det var tex 10-20 meter långa partier med issörja som täcker hela cykelbanans bredd. Iskanter kunde vara 10-15cm höga. Tidig morgon var issörjan frusen. På dessa ställen var cyklande ofta tvugna att kliva av cykeln och passera gående.

Denna status varade i flera veckor. Jag felanmälde via jourtelefon och i princip tvingade ut en motvillig personal som inspekterade.
Någon inspektion av trafikkontoret verkar inte förekomma löpande, varför?

Resultatet var att trafikkontoret sandade vissa av dessa partier, och ett fåtal försök med skrapning gjordes. Men dessa spåriga ishinder fanns i princip kvar.

Andra trafikanter berättade att på vintern i övrigt var det inga problem att cykla, men dessa ishinder på våren var verkligen farliga.

Både Svevia och Peab meddelade mig att de har teknik för att ta bort dessa ishinder. Men från trafikkontoret var det helt tyst.
Om motsvarande ishinder funnits på motorhuvudleden, och trafikanter i bil skulle tvingas att kliva ur bilen på 10-20 ställen, ja det förefaller högst osannolikt.

Hur tänker ni förbereda för att kunna avlägsna dessa ishinder?
Har ni sparat GPS-positioner för dessa specifika ställen som behöver särskild åtgärd?
Varför plogas inte hela cykelbanans bredd längs det prioriterade cykelstråket? På många ställen är cykelbanan så smal att det inte ens tillåter möte mellan två cyklande sommartid. På vintertid blir det ännu smalare. Det känns verkligen inte som ett prioriterat cykelstråk.

Sopsaltaren är bra. Men på de cykelbanor som plogas traditionellt är största problemet att det inte plogas ända ner till asfalten. Det snölager som blir kvar packas i ett hårt kullerstensmönster av gående, och att cykla på det underlaget blir väldigt hoppigt och skakigt. Hastigheten för cyklande sänks då till nästan promenadfart. Och då är pengarna kastade i sjön, plogat men på fel sätt.
De felaktiga plogningen får sen effekt i flera veckor.

Jag såg dock exempel på snörörjare som plogade ända ner till asfalten och det var en fröjd att cykla på. Så kunskap och metoder finns hos vissa underleverantörer.

SVT ABC om 25 miljoner extra för underhåll

SVT ABC har med en kort notis om att trafikkontoret får 25 miljoner extra att satsa på underhåll av befintliga cykelbanor.

Reporter:
"Cykel pendlarna blir fler i Stockholm. Nu kommer 25 extra miljoner för att hålla de befintliga cykelbanorna rena och trafiksäkra. För alla dom som cyklar in mot jobbet i city.

Matis Freij rafikkontoret:
"Kommer vi att satsa på att göra det lättare att cykla in till stan på de så kallade cykelpendlingsstråken. Vi kommer att plocka bort glas, vi kommer att snöröja bättre vilket vi började med redan i vintras. Vi kommer att se till att laga hålen, vi kommer att öka trafiksäkerheten, se till att måla upp de här cykelbanorna, så att det blir enklare och schysstare att cykla i Stockholm"

(ja det är en "fuldump" med mobilkameran mot skärm...)

Kolumn i Aftonbladet ökar fördomar om trafikslag

Jag blir förvånad och lite trött när jag läser en kolumn i Aftonbladet som generaliserande tilldelar människor egenskaper efter vilken typ av fordon de för tillfället framför.

Natalia Kazmierska skriver i Aftonbladet om cykling, kvinnor, män och bilism.

I en kolumn är kanske tanken att journalisten kan vara mer personlig. Men en journalist vet ju samtidigt hur man gör research och faktakoll. Och hur viktigt det är. Vad är det som hindrar att man även i en kolumn gör faktakoll och research? Jag tror det är fullt möjligt att kombinera fakta med personlighet. Ibland skulle jag nästan få samma behållning av att läsa slumpvisa citat i anonyma kommentarsfält.  Rimligen borde man kunna förvänta sig lite mer av en tidning och en journalist.

Vad är det som är konstigt?

Kazmierskas slutsats är att bilen ger kvinnor frihet och makt.
"Med bilen kan man åka vart man vill oberoende av andra"
"Utan körkortet blir man lättare isolerad och ofri"
Jag gör lite faktakoll och behöver bara googla 2 minuter innan jag hittar andra slutsatser.
I verkligheten är bilen frihet för kvinnor på andra kvinnors bekostnad när man beaktar motortrafiken och dess konsekvenser i ett större perspektiv. I verkligheten i Sverige bor 50% inom 5km från arbetsplatsen, det tar 20 minuter eller mindre att cykla. Visst kan bilen i Sverige vara ett viktigt komplement till cykel, kollektivtrafik och annan samåkning för de som bor långt ute på landsbygden där det är kilometer mellan husen och över 5km till närmsta samhälle. Man kan också se ett sammanhang där män i princip har förbrukat klimatet, och orättvisan att kvinnor till stor del inte fick ta del av friheten med bil. Men att som Katzmierska se en lösning på den orättvisan där kvinnor ska öka sin bilkörning är inte rättvist mot andra kvinnor och dessutom inte rättvist mot kommande generationer.

Natalia målar upp en bild av att de som cyklar i lycra är medelålders män. När jag cyklar i Stockholm i verkligheten ser jag lycra på både kvinnor och män. Jag ser helt enkelt alla kön och åldrar i alla typer av kläder, på alla typer av cyklar. 

"Cykellobbyn har vunnit mark".
 Visst har den det. Men blir det inte konstigt att kalla nästan alla politiska partier för lobby? Blir inte det motsatsen till lobby? Nästan alla politiska partier har ambitiösa program för ökad cykling. Nästan alla kommuner och län kommunicerar ambitiösa program för ökad cykling. Även relevanta myndigheter som till exempel trafikverket och transportstyrelsen verkar för ökad cykling. Kan man verkligen kalla detta för lobby?

"Fick de välja skulle man med lagändringar och nya förordningar förbjuda mopeder, tillåta cykling i bredd, få köra mot rött, skippa väjningsplikten och höja cykel­maxhastigheten."
Jag har följt en hel del cykelbloggar, läst rapporter av cyklingsexperter trafikforskare, och vad som skrivs om cykling i media under några år. Jag har i princip aldrig hört talas om dessa förslag som Natalia refererar till. Det är helt andra förslag som är högst prioriterade. Tex fler och rätt byggda cykelbanor. Cykelhuvudleder. Bättre underhåll av cykelbanor sommar och vinter. Bättre parkeringsmöjligheter för cykel.

"omkörd av vrålande memil" 

Visst finns det trafikanter på cykel som kör hänsynslöst. Men sitter valet av farliga beteenden i typen av fordon, ålder, kön eller klädstil? När jag cyklar i Stockholm ser jag trafikanter som väljer farliga beteenden i alla fordonstyper, klädstilar, kön och åldrar.
För trafiksäkerheten är det olyckligt att generaliserande tilldela människor egenskaper efter fordonstyp. Det minskar samspelet mellan trafikanter och ger bränsle till konflikt och pajkastning mellan de olika grupper som skapas av Kazmierska.

"Samhällsproblemet med att racercyklister inte får bryta mot de regler de ogillar"
En häpnadsväckande formulering. Jag kan inte annat än att associera den tankegången till de anonyma och ofta arga inlägg i kommentarsfält, där det aldrig handlar om att mötas och konstruktivt lösa problem gemensamt.

Visst ska även en journalist få bli förbannad på människor som beter sig illa i trafiken, och få tillfälle att skriva av sig om det. Men då kanske det passar bättre att skriva argt i kommentarsfält på forum, skriva ett argt mail eller att skriva en arg text som aldrig skickas. Men att skriva som journalist i en tidning kanske blir olyckligt, när man hoppar över research och faktakoll. Alternativt kan ju journalisten kanske öppna med att förklara för läsaren att texten är i princip fri från fakta och att det handlar om känslor.

Är DNs rubriker överdrivna?

I DN idag skrivs om massiv kritik mot snöröjningen i Stockholm. Bilden på papperstidningens förstasida visar dock en gata som är snöröjd.

http://www.dn.se/sthlm/snorojningen-har-fungerat-bra

Förvisso ligger snö i stora högar bredvid vägen men det påverkar inte framkomligheten. Och snö har skrapats ihop i högar varje vinter så länge jag kan minnas.
Ut mot Hässelby har snöröjningen fungerat i huvudsak bra, även på cykelbanor. Och på tex Kungsholmen i city där jag passerat har det varit snöröjt. Är jag verkligen beredd att betala en ännu högre beredskap för snöröjning?