Att cykla på vintern från Västerort mot city är att sommarcykla. Men väl inne i city blir det problem. Likaså på de lokala cykelbanorna i villaförorten är det problem innan jag kommer ut på det sopsaltade prioriterade cykelstråket. Då är skattekronorna kastade i sjön. Betalning utgår till utföraren, men utan rätt resultat.
Att sätta ner plogen mot asfalten är inte svårt, jag har sett många exempel på helt vanlig plogning där det funkar utmärkt. På många ställen är det idag plogat, men bara en bit ovanför asfalten så det bildas en ofarbar kullerstensprofil av den snö som lämnas kvar. Eller en spårig sörja om det är saltat på snölagret som lämnas kvar.
Och att ploga cykelfält, varför är det så svårt år efter år trots cykelsatsningarna?
Varför är denna uppgift så svår för arbetsledare, trafikkontoret och i slutänden ansvarig politiker Ulla Hamilton? Är de rädda för trafikkontoret? Är arbetsledarna rädda för snöröjaren? Är trafikontorets chef rädda för arbetsledarna? Eller är det någon i beslutskedjan som inte vill? Saknas kunskap?
Om någon i beslutskedjan är rädd, erbjuder jag mig att utföra uppgiften att säga till på skarpen.
Om det saknas kunskap i beslutskedjan erbjuder jag mig att förklara varför och hur det ska plogas på cykelbanor.
Om någon i beslutskedjan inte vill att det ska vara farbart för cykel på vintern, då erbjuder jag mig att ta reda på vem i beslutskedjan som inte vill.
Tala bara om för mig var problemet ligger, snälla.
Här är det plogat ner till asfalten, det är underbart att cykla här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar