Hur media tolkar studier som saknar statistisk relevans

En studie från Chalmers om vad som orsakar olyckor för cyklande trafikanter är delvis kontroversiell. Och hur tolkar media rapporten? Fotgängare anges som stor orsak till olyckor på cykel. Traditionellt anses fotgängare ha lägst hastighet och krockvåld i trafiken. 

Så här skriver DN 130906

SvD skriver såhär 130906

Även Skånskan, NSD, Sveriges Radio, Kuriren, SVT, GP,  Arbetarbladet, UNT, m.fl. skriver samma sak. SVT Rapport har med det i nyhetssändningen. De flesta har fått nyheten från TT.


Jag hittar en film på youtube med cyklande trafikant som faller på cykelväg i vinterväglag. Cykelvägen är snöröjd med fotspår i snön, vilket antyder att det ligger snö kvar. Det finns också stor risk att snön är packad av fotstegen till en kullerstensprofil, vilket ökar motståndet och sänker framkomligheten betydande.

Publicerad den 14 maj 2012

Snow on the ground. A sharp curve with low visibility. The cyclist falls when he brakes.

På filmen ser jag ingen skarp kurva med dålig sikt. Jag förstår inte det sambandet som avsändaren beskriver. Jag ser snarare att trafikanten har bristande manöverfärdighet vid färd på vinterväg, och kanske borde överväga att leda cykeln istället. Jag gissar också att framkomligheten är låg eller ofarbar på grund av felaktigt utförd snöröjning, men det handlar inte om trafiksäkerhet utan framkomlighet.

Jag läser slutrapporten på 21 sidor.

Inledande sammanfattning

"Cykling är dock inte lika säkert som att köra och effekter av mer cykling på trafiksäkerhet är fortfarande diskuterbart (Elvik 2009), framförallt när det handlar om elcyklar (Gehlert et al. 2012)."

Jag ser direkt tveksamma slutsatser i inledningen. Oklara facktermer och bristande språknivå leder dessutom till otydligheter.

Jag undrar också om 5 cyklar med 20 trafikanter verkligen kan ge tillförlitliga resultat, går det att dra några som helst slutsatser med så få deltagare?

I slutet av slutrapporten står också att resultatet inte säger någonting.

"Den insamlade datan är dock inte tillräcklig för att nå statistisk signifikans" 

Ändå fick denna rapport stort genomslag i media, och presenteras som "sanning".

Märklig uppdelning av 

å ena sidan "cyklar och cyklister"

å andra sidan "fordon och förare"
Cyklar är också fordon, och den som kör cykeln är också förare. Oklara facktermer skapar förvirring.

Hot

I listan över möjliga hot saknas trafikanten på testcykeln. Alltså om trafikanten som är testperson är ett hot mot sig själv med tex otillräckliga säkerhetsmarginaler, eller bristande omdöme om sina manöverfärdigheter.

Eftersom ett mål med undersökningen är att ...

• -  Förbättra förståelse för normalt cyklistbeteende
  
• -  Identifiera och kvantifiera faktorer som ökar risken för cykelolyckor. 
  

... blir det ett problem om t.ex. faktorn [trafikantens medvetna felhandlingar] inte finns med som hot.


Ett annat projekt BikeCOM nämns här som en intelligent app för mobiltelefon som kan förhindra kollision. Jag ser problem med en utveckling där människans unika förmåga att kontinuerligt och snabbt förutse faror och komplexa situationer, ersätts av appar som klarar 1/10 av samma uppgift fast sämre. Det är fortfarande människan som ska bedöma och avläsa appen. 

Jag ser avsevärt större fördelar med att utveckla och premiera den kapacitet som människan har utan appar.

se film 

Undersökningen är gjord av Marco Dozza, Chalmers, Tillämpad Mekanik

Safer är ett center på Chalmers för fordons- och trafiksäkerhet. Jag är oroad över att denna undersökning får så stort genomslag trots att den statistiskt inte visar någonting alls. Och att studien har uppbackning av många tunga intressen, men ändå innehåller svagheter.

Safer har en budget på 300 miljoner kronor under 10 år. Fokus ligger på att tunga industriintressen ska utveckla tekniska system att sälja. Det är givetvis bra, men jag oroas av att forskning kring hur trafikantbeteendet påverkar säkerheten inte får samma resurser. Ett ensidigt fokus på tekniska lösningar riskerar också att det personliga ansvaret minskar.

En fråga jag ställer mig är om svensk forskning under lång tid fokuserat på tekniska förlåtande lösningar. Och om det i så fall har blivit en mall för trafiksäkerhetsforskning i Sverige. Var finns forskning kring trafikantbeteende? Finns samma ekonomiska prioritering för forskning kring trafikantens beteende?

Uppdatering 131030, Jag mailar TT och tidningarna och frågar hur de resonerat kring publiceringen av studien.

Trafikanter hytter med näven när cykelinfrastruktur förbättras.

Trafikanter tänker ofta lika långt fram som där nästippen tar slut. Jag Jag Jag Fram Fram Fram verkar vara de sex ord som får plats under hjälmen.

Jag stannar ofta och pratar med de som arbetar med cykelinfrastrukturen. Vägarbetarna ger ofta en dyster bild av hur trafikanterna beter sig i trafiken.

Exempel A.
Det prioriterade cykelstråket från Västerort ska breddas och få belysning. Vägarbetsområdet är korrekt uppmärkt med varnande skyltning. Vissa trafikanter hytter med näven åt vägarbetarna. Andra försöker tränga sig förbi och krockar med grävskopan. Över hälften struntar i att anpassa hastigheten. Jag testar att ge tecken att sakta ner med handen, men trafikanterna struntar i det. Vägarbetarna överväger att stänga av cykelbanan helt för att så få anpassar hastigheten.

Exempel B.
Det prioriterade cykelstråket från Västerort röjs från buskar och grenar. Vägarbetsområdet är korrekt uppmärkt, och en person är avdelad att stoppa arbetet om trafikanter ska passera. Över hälften av trafikanterna struntar i att anpassa hastigheten. En trafikant kör nästan ner mig när jag står där och tittar.

Exempel C.
Det prioriterade cykelstråket från Västerort får nya cykelsymboler på asfalten.
Vägarbetaren bedömer att ca hälften av trafikanterna inte anpassar hastigheten.

I Trafikverkets breda satsningen på säkerhet för trafikanter på cykel läggs nästan allt fokus på tekniska lösningar. I det material jag tittat på upplever jag ett betydande systemfel i upplägget. Det är oroande med tanke på projektets tyngd och omfattning. De fokuserar i princip bara på tekniska lösningar för att reducera effekterna av trafikantens val och beteende i trafiken. Och nästan inget arbete läggs på att uppmärksamma trafikantens beteende och dess val av säkerhetsmarginaler. Båda delar måste vara med.

Läs mer här