Ulla Hamilton generaliserar nedsättande om 150.000 cyklande

Ulla Hamilton gör 2013-02-12 ett häpnadsväckande uttalande om stadens minst 150.000 medborgare som använder cykel. Det är generaliserande, svepande och nedsättande.

1. 
   

Ulla Hamilton ‏@UllaHamilton

@velonoir @jwolfers @perankersjo @stockholmsstad cyklisternas ständiga klagande trots satsning på 1 Mdr kr i investeringar imponerar ej.

 Dölj konversation

•  Svara 
•  Retweeta 
•  Favoritmarkera 
•  Mer

• 7RETWEETS
• 2FAVORITES
• 

21:12 - 11 feb 2013 · Detaljer

Cyklistbloggen får rycka ut och utreda vad som egentligen menas.
Det visar sig att Ulla Hamilton troligen missförstått och svarat på fel tweet. Det blir lite komiskt att cyklisterna först får sköta inrapportering av missförhållanden i infrastruktur för cykel, för att cykling i Stockholm ska bli mer attraktiv. Så att staden kan förverkliga sina mål om minskade utsläpp, effektivare infrastruktur, ökad cykling och ökad hälsa. Sen kritiserar staden denna medborgarinsats. Därefter får samma cyklister göra jobbet att reda ut vad som gått fel i Stockholm stads uttalanden.

Visst är det underbart att 1 miljard kanske satsas på cykelinfrastruktur. Men det är väl en fantastisk tillgång att de som cyklar är engagerade så att pengarna används på rätt sätt. Man kan till och med kalla det en medborgerlig skyldighet att påpeka brister i satsningen. Sannolikt även bra samhällsekonomiskt.
[Edit2: Trafikkontorets förslag för Klarabergsgatan visar brister i kompetens kring cykelinfrastruktur]


Ulla Hamiltons vanligtsvis positiva inställning till cykling
Jag googlar och märker att Hamilton annars är väldigt positiv till ökad cykling, här är det engagemang för ökad cykling.
http://ullahamilton.se/2013/01/19/test-av-ny-snorojningsmaskin-for-cykelbanor/
http://www.cycleville.se/2011/04/ulla-hamilton-vi-saknar-budget-for-cykelinvesteringar/

[Edit1, länk från Cyklistbloggen
Men även kritik från oppositionen
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/livsfarligt-att-cykla-i-city_3355939.svd
slut edit 1]



Ulla Hamiltons uttalande är ändå häpnadsväckande och olyckligt på många sätt. 
Det är viktigt och bra att Staden har en idé om att satsa 1 miljard på infrastruktur för cykel. Men det måste samtidigt finnas plats för diskussioner om en sådan satsning.
Jag uppfattar Hamiltons uttalande som ett sätt att tysta medborgare i allmänhet som har mage att klaga på missförhållanden i staden. Jag tänker att en politiker är vald av stadens medborgare för att ta tillvara medborgarnas intressen.

I Ulla Hamiltons märkliga uttalande ser jag en politiker som kanske uppfattat situationen tvärtom. Att politikern har gjort ett val att leda medborgarna i denna stad, och att medborgarna ska uppfylla politikerns önskemål.

Det blir också väldigt olyckligt att uttala sig kritiskt om minst 150.000 medborgare. Det är ju inte direkt en homogen skara.


Stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö har ett helt annat budskap. Det görs klart och tydligt att staden är medveten om den bristfälliga snöröjningen i staden, och välkomnar förslag. Det är lite som om Per Ankersjö får städa upp efter Ulla Hamiltons olyckliga uttalande. Dock har Per Ankersjö ingen egen budget att förverkliga sina visioner med.

perankersjo ‏@perankersjo12 feb

@velonoir @jwolfers @CLW_Everett @CykelHasselby Kritiken om snöröjning har uppfattats, var säkra på det. Ser fram emot möte med förslag!

 Visa konversation

Här nedan ser man också hur Per Ankersjö behåller en konstruktiv anda.

Bruse Persson ‏@velonoir12 feb

@UllaHamilton @jwolfers @perankersjo @stockholmsstad helheten är att cykelbanorna ska underhållas och vara farbara 12 månader/år, inte 5 mån

Visa

perankersjo ‏@perankersjo

12 feb

@velonoir @ullahamilton @jwolfers @stockholmsstad Självklart är det så och vi har en bit kvar men vi jobbar på det.

 Dölj konversation

•  Svara 
 
•  Retweeta 
 
•  Favoritmarkera 
 
•  Mer
   
 

23:48 - 11 feb 2013 · Detaljer

Visst finns det tillfällen även när en folkvald representant rättmätigt kan uttala missnöje med klagomål från medborgarna, men i detta fall är det inte så lyckat när staden samtidigt kommunicerar att de är mycket medvetna om problemen med snöröjningen.

Hur ser det ut i verkligheten? Vad är det staden och Ulla Hamilton inte blir imponerade av?

- Att cyklisterna rapporterar in missförhållanden i infrastruktur för cykel.
Det hjälper staden att förverkliga sina mål om minskade utsläpp, effektivare infrastruktur, ökad cykling och ökad hälsa. Det betyder troligen stora samhällsekonomiska fördelar. Minskade vårdkostnader när fler får motion av sin cykeltransport. Minskade vårdkostnader för vård och rehab i skador i trafikolyckor i motortrafik. Ökade intäkter då fler medborgare är friska och kan arbeta och betala skatt.

Cyklisterna sätter därmed också fokus på leverantörer till staden som betalas med skattemedel. Att vissa leverantörer inte håller måttet. Det sätter också fokus på stadens organisation kring underhåll av infrastruktur för cykel. Trots år av felanmälningar för undermålig snöröjning på cykelbanor finns delvis samma problem kvar. Förbättringar har gjorts, det går åt rätt håll absolut. Men fortfarande finns problem i ledarskap, kompetens och organisation av snöröjningen. Och kommunikation, felanmälan till Stockholms stad är i princip helt slutet. Just nu utvecklar staden en app för felanmälningar, men den utvecklingen verkar inte inkludera de tänkta användarna cyklisterna.

- Att cyklisterna lockar fler att börja cykla.
Genom en mängd bloggar, genomslag i media, med tester och tips lockar cyklisterna fler att börja cykla.

- Att cyklisterna cyklar
Cyklisterna cyklar också. Många cyklar året runt i ur och skur. Med samma fördelar som ovanstående. Cyklisterna ger ökad framkomlighet i kollektivtrafiken och i biltrafiken. Det betyder mer arbete utfört och samhällsekonomisk vinst.


Hur skulle Ulla Hamilton ha kommunicerat på ett bättre sätt?
- Jag imponeras av cyklisternas envisa arbete att förbättra infrastruktur för cykel.
- Tack till alla cyklister som rapporterar brister i infrastruktur, fortsätt med det.
- Tack till cyklisterna som ökar framkomligheten i kollektivtrafik och på vägarna.

Plogstatus och felanmälningar borde vara publikt sökbara

[Edit 1: Jag såg denna app på cyklistbloggen, https://itunes.apple.com/se/app/stadsfixaren/id566688270?l=en&mt=8
Det ser ut som att det finns bra exempel på att felanmälningar kan göras snyggt, attraktivt och smart.
slut edit 1]


Alla felanmälningar till Stockholms stad borde vara publika och sökbara. Dels ser man om någon annan har felanmält samma problem, hur länge det pågått och status i ärendet.

Kanske kan man på samma ställe baka in plogststus. Inrapporterat av cyklister, och automatiskt när plogbilen kör.

Det är sannolikt väldigt enkelt. Det skulle räcka att plogföraren har en app i sin befintliga telefon, som automatiskt rapporterar in där hen kör.

Och cyklisten kan snabbt kolla i sin telefon om det går att cykelpendla hem på kvällen eller om en ska åka kollektivt.

Tex skidåkarna har sin app skidspår.se där man kollar spårststus.

Som bonus blir det grym kontroll och uppföljning till beställaren och leverantören av snöröjningstjänsten. Samt att forskningen får bra data.

Plogstatus spanad från buss

Lämnar barn på skolan i city, så det blir spaning från bussen idag. Före Åkermyntan har plogen tagit för högt, och kullerstenspackningen ligger antagligen kvar.

Från Åkermyntan mot city ser det något bättre plogat ut, och stråk av svärta syns. Så plogen torde i alla fall delvis gått ner till asfalten.

Även fram till Stora mossen ser jag stråk av svärta på cykelbanan.

Cyklist som krockar med cyklist ökar 70%

Cyklister som krockar med annan cyklist har ökat med 70% mellan 2010 och 2012. Det säger Krister Spolander  när doktorsavhandlingen ”Trafikslag på undantag – cykeltrafiken i Stockholm” (Stockholmia förlag) av Martin Emanuel diskuterades i Stadshuset med cykelexperter . Det skriver Dagens nyheter 2013-02-09 under Dagens Epstein, Lars Epstein.

Jo jag har märkt det. När jag senast cyklade "mot strömmen" in till city var det minst hälften av cyklisterna som ångade på som om bara de fanns i hela universum. De gjorde inte ens en ansats till att sakta in vid möte, och att dela på cykelbanans bredd. Det var omkörningar med skymd sikt i kurva. Och även där det var plogat i full bredd kom en mötande rakt mot mig i min körriktning. Jag vill kalla det egoism. Här kommer jag, jag ska fram och ni andra får flytta på er. Jag har skrivit om det i ett tidigare blogginlägg.

En del anser att dessa situationer i första hand ska byggas bort, att trafikanter inte riktigt har förmågan att anpassa körningen efter trafiksituationen. Det skulle i så fall kunna betyda en "cykelkanal" i varje körriktning. Alltså lämplig bredd på varje körriktning och en ca 1,5 meter hög solid skiljevägg mellan körriktningarna. Och då har man ändå inte löst säkerheten i korsning, påfart och avfart. För att kunna snöröja en sådan konstruktion behövs rimligen snöslunga och då kan man inte cykla samtidigt. Eller tak. För det finns ingen plats för plogvallar.

Jag tycker nog att en sådan lösning att bygga trafiksäkerhet är orimlig på flera sätt. Det blir en orimlig kostnad, och jag har svårt att se att någon över huvud taget skulle ta det politiska beslutet att bygga en sådan lösning. Det skulle se konstigt ut i landskapet. Det skulle kännas konstigt att cykla i en sådan konstruktion. Lagen är dessutom skriven så att trafikanten ska anpassa körningen efter trafiksituation och väglag. Jag ser också ett problem att ju mer man bygger cykelbanan som en vadderad tunnel, desto mer slutar trafikanten tänka själv och ta eget ansvar. En nedåtgående spiral. Viss forskning visar redan på denna effekt. Forskning visar också att de flesta trafikolyckor beror på medvetna felhandlingar. Det handlar således ofta om medvetna val som orsakar olyckor.
Se också på infrastruktur för motortrafik, där det plöjts ner ofattbara summor, och ändå sker ca 400 dödsfall och tusentals svåra skador där.
Jag är dessutom övertygad om att människan är fullt kapabel att anpassa körningen efter väglag och trafiksituation. Att människan faktiskt är utrustad med ett fenomenalt sinne att förutse faror och bedöma konsekvenser av sina handlingar.

Däremot vill jag se breda cykelbanor med dubbla fält i varje körriktning som tillåter omkörning. Och skilt från gångbana. För att det ökar trafikflödet. Fler kan passera på cykel på kortare tid. De ska självklart byggas smart efter senaste forskning så det underlättar för trafikanten att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler. Men på den väg jag idag cyklar från Hässelby in till city kan jag i princip inte se någon infrastruktur som är farligt för mig. Jag kan överhuvud taget inte komma på någon infrastruktur som är farlig för mig under de år jag cyklat i Stockholm och andra städer. Däremot ser jag hela tiden farliga beteenden och medvetna farliga val från medtrafikanter som är farliga för mig.

Jag tror det saknas kommunikation om vad som är tillräckliga säkerhetsmarginaler för cykling i olika situationer. Kanske för att cykeln varit bortglömd och undanträngd som transportmedel under några decennier. Men det finns idag stora möjligheter att cykeln återfår sin stora roll som transportmedel. Och då är det ett gyllene tillfälle att forska om tillräckliga säkerhetsmarginaler för cykling nu när utvecklingen är i sin linda. Och då menar jag forskning om hur trafikantens laga ansvar att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler kan förbättras och kommuniceras.

Här behöver Cykelfrämjandet, kanske VTI, trafikverket och andra aktörer gå samman och utarbeta en strategi. "Tillräckliga säkerhetsmarginaler för cyklister" är väl ett lämpligt namn.

Har Hässelby sänkt ambitionen i plogningen?

Hittills denna vinter har snöröjningen av cykelbanor i Hässelby skett föredömligt snabbt. Oftast på natten efter snöfall.

Jag tycker mig ana en förändring. Stomleder som cykelbanan längs Lövstavägen har plogats skapligt snabbt, men de mindre lokala cykelbanorna har nu legat oplogade i snart två dygn. Hoppas det bara är ett tillfälligt tapp.

5-10 cm nysnö lättare än trampad cykelbana

Bekräftar åter att det är mycket lättare att cykla i 5-10cm orörd nysnö, jämfört med där fotgängare packat både cykelfält och gångbana till kullerstensprofil.
I den upptrampade zonen är det i princip ofarbart, och lockar inte till cykling. Jag lyckades hitta en strimma orörd snö precis bredvid plogvallen, och där gick det avsevärt lättare att cykla.

Nyplogat Hässelby-Vällingby

En observation från bussen...
Nu är det plogat i alla fall mellan Hässelby och Vällingby längs Lövstavägen.
Det ser skapligt ut okulärt, jag ser 50% mörk yta, så plogen kanske har tagit skapligt djupt. Okulär besiktning är ju egentligen inte så mycket att ha, men i kombination med egna cykelerfarenheter här ser det lovande ut.


Gårdagens hemfärd skedde i några cm nysnö, vilket gick ganska bra, för det var sent på kvällen, och inga fotgängare hade hunnit packa snön till "kullerstensprofil"

Trafikens hjältar, i huvudsak bra

Expressen har skrivit om cyklister som trafikens hjältar. Helt sant. Många poänger tycker jag stämmer bra, men en slutsats är olycklig, tex myten att cyklister inte klarar att anpassa körningen efter vägförhållanden.

Expressens ledare 2013-02-08 skriven av Patrik Kronqvist går från klarhet till klarhet. Jag har dock en invändning. Myten om att cyklister inte klarar att anpassa körningen efter väglag och trafiksituation. "tre av fyra olyckor är singelolyckor som beror på dåligt underhåll och fasta föremål"
Jag gissar att formuleringen är inspirerad av en viss VTI forskning. Visst finns det farlig infrastruktur på cykelbana, tex en betongsugga som dyker upp snabbt efter tvär kurva med skymd sikt. Men i huvudsak skulle jag istället säga att dåligt underhåll ger lägre trafikflöde. Och att det inte generellt ska förväxlas med trafiksäkerhet eller att det orsakar olyckor. Enligt lagen är det trafikanten som ska anpassa körningen efter väglag och trafiksituation. Snö, grus, hala löv och annat på cykelbanan klarar en trafikant på cykel att upptäcka i god tid och anpassa hastigheten.

I realiteten kommer det aldrig att gå att vintertid hålla en cykelbana sommartorr i varje ögenblick. Innan snöröjning påbörjas kommer det att vara snö och halka. Med vinterdäck och anpassad körning är det inga problem.

Under de år jag cyklat har jag väldigt sällan observerat infrastruktur som är farlig för mig på cykel. Däremot ser jag kontinuerligt andra trafikanter i alla fordonstyper som väljer ett farligt beteende som är farligt för mig. Annan VTI forskning visar att de flesta trafikolyckorna beror på medvetna felhandlingar.

Självklart vill jag se breda cykelbanor med plats för omkörning i båda riktningar. Med extra framkomlighet på stomlinjerna. Utan märkliga hinder. Som snöröjs på rätt sätt innan morgontrafiken eller innan kvällstrafiken. För att det ökar trafikflödet, fler kan passera på kortare tid.

[Edit1
Jag läste kommentarerna på expressens sida. Oj vilken sedvanlig pajkastning mellan bilister och cyklister. Ingen sida vill erkänna att deras egen fordonskategori begår trafikbrott, det är bekvämare att skylla på den andre. Och ibland skylldes även trafikbrott på trafikplanerarna (!), så är i alla fall inte trafiklagen skriven, utan där står det klart att trafikanten ansvarar för att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler. Kan inte alla bara förstå att vi alla är trafikanter oavsett typ av fordon, som ska samspela på ett bra sätt. Det är ju inte fordonstypen som avgör om en person väljer ett farligt beteende i trafiken. Utan det är just den enskilda personen. För trafiksäkerheten skulle det sannolikt ge bättre utfall om cyklister kräver rättning i de egna leden, och bilister likaså.
slut edit1]

Bil i 15cm snö, del 2

Observation nr 2 i serien hur bilar klarar 10cm snö. Cykelfrämjandet och If hävdar att det är lättare att köra bil i 10 cm snö än att cykla, vilket jag vill undersöka. Under natten pumpar det på med snö och här är mina observationer.

Här kan man läsa Cykelfrämjandets pressmeddelande. Poängen som görs gällande är att cykelbanor behöver prioriteras i snöröjningen, då cyklar inte klarar 10cm snö lika bra som motortrafik.

När det gäller att cykla i nysnö är problemet ofta att fotgängare går kors och tvärs över linjeskilda gång och cykelbanor. Det finns idag ingen smart skyltning som funkar på vintern, som visar vilken sida fotgängare ska gå på och cyklister ska cykla på. Underlaget blir då packat av fotstegen och fryser snabbt till hårda pucklar, och ett kullerstensmönster bildas. En cykel måste då sänka farten till nästan promenadhastighet för att det inte ska skaka och hoppa. Och då är det ju ingen poäng att cykla längre. Man skulle i princip kunna kalla det ofarbart.

Är det däremot 10cm orörd lätt pudersnö kan det vara förhållandevis lätt att cykla. Och kul.

Hur mycket har det snöat denna gång? 

15 cm.

Hur ser det ut på bilvägen?

Snön är ganska jämnt packad över hela vägbanan. Bussarna passerar utan problem.

Hur ser det ut på cykelbanan?

Här är det sannolikt besvärligt att ta sig fram med cykel, och fotgängarna har packat snön till kullerstensprofil över både cykelfält och gångfält.

Har kollektivtrafiken problem med 15cm snö?

Trafik på väg flyter på utan problem.

Sammanfattningsvis verkar det åter som om 15cm snö inte är några större problem för motortrafiken i tätort.

Nära flera cykelkrockar i rusningen

Jag fick tillfälle att cykla in mot city mitt i cykelrusningstrafiken på kvällen, "mot strömmen". Då är det lättare att se att det är många som cyklar även på vintern, eftersom jag möter de hemvändande cykelpendlarna. Men hur är det med säkerhetsmarginalerna mellan trafikanter på cykel?

Igår var det lätt att cykla eftersom nästan all snö har smält bort. På vissa återkommande ställen syns dock den felaktiga snöröjningen, det ligger tjocka lager med is som inte hinner smälta i tövädret.
Och det märks tydligt att snöröjningen inte sker på hela gång/cykelbanan, ibland är hela cykelfältet täckt av snö, även i töväder. Vissa insatser har gjorts lokalt att ta bort snö där hela gång/cykelbanans bredd använts som snödeponi. Det gör att det är trångt på vissa ställen, och det går inte att mötas i full fart.

Det var kul att se att det är så många som cykelpendlar på vintern, jag hade cykelmöte nästan hela tiden in till city. Tyvärr upplevde jag att över hälften av cyklisterna inte lämnade plats för mötande cyklist. De ångade på utan att sakta in eller ansats till att dela med sig av cykelbanans bredd. Vid tre tillfällen var det nära krock.
- I kurvan vid Alvik innan Tranebergsbrons påfart kommer en som kör om trots att sikten är skymd. Där är det trångt även på sommaren.
- Under broarna vid Fredhällsparken/Essingeleden kommer en cyklist på fel sida av cykelfältet efter en skymd kurva och väjer i sista sekund när jag skriker högt för att undvika kollision.
- På min hemväg ut mot Hässelby möter jag en cyklist som i sista sekund tvärbromsar med sladd, trots att jag ligger helt nära snökanten på "min sida". Den cyklisten måste ha räknat med att jag skulle ha teleporterat mig förbi den trånga passagen.

Vissa anser att dessa situationer i första hand ska byggas bort, att trafikanter inte riktigt har förmågan att anpassa körningen efter trafiksituationen.  Det skulle i så fall kunna betyda en "cykelkanal" i varje körriktning. Alltså lämplig bredd på varje körriktning och ett ca 1,2 meter hög solid skiljevägg mellan körriktningarna. Och då har man ändå inte löst säkerheten i korsning, påfart och avfart. För att kunna snöröja en sådan konstruktion behövs rimligen snöslunga. Eller tak. För det finns ingen plats för att ploga undan snön.

Jag tycker nog att en sådan lösning att bygga trafiksäkerhet är orimlig på flera sätt. Det blir en orimlig kostnad, och jag har svårt att se att någon över huvud taget skulle ta det politiska beslutet att bygga en sådan lösning. Det skulle se konstigt ut i landskapet. Det skulle kännas konstigt att cykla i en sådan konstruktion. Lagen är dessutom skriven så att trafikanten ska anpassa körningen efter trafiksituation och väglag. Jag ser också ett problem att ju mer man bygger cykelbanan som en vadderad tunnel, desto mer slutar trafikanten tänka själv och ta eget ansvar. En nedåtgående spiral. Viss forskning visar redan på denna effekt. Forskning visar också att de flesta trafikolyckor beror på medvetna felhandlingar. Det handlar således ofta om medvetna val som orsakar olyckor.
Se också på infrastruktur för motortrafik, där det plöjts ner ofattbara summor, och ändå sker ca 400 dödsfall och tusentals svåra skador där.
Jag är dessutom övertygad om att människan är fullt kapabel att anpassa körningen efter väglag och trafiksituation. Att människan faktiskt är utrustad med ett fenomenalt sinne att förutse faror och bedöma konsekvenser av sina handlingar.

Däremot vill jag se breda cykelbanor med dubbla fält i varje körriktning som tillåter omkörning. Och skilt från gångbana. För att det ökar trafikflödet. Fler kan passera på cykel på kortare tid. De ska självklart byggas smart efter senaste forskning så det underlättar för trafikanten att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler. Men på den väg jag idag cyklar från Hässelby in till city kan jag i princip inte se någon infrastruktur som är farligt för mig. Däremot ser jag hela tiden beteenden och medvetna val från medtrafikanter som är farliga för mig.

Jag tror det saknas kommunikation om vad som är tillräckliga säkerhetsmarginaler för cykling i olika situationer. Kanske för att cykeln varit bortglömd och undanträngd som transportmedel under några decennier. Men det finns idag stora möjligheter att cykeln återfår sin stora roll som transportmedel. Och då är det ett gyllene tillfälle att forska om tillräckliga säkerhetsmarginaler för cykling nu när utvecklingen är i sin linda. Och då menar jag forskning om hur trafikantens laga ansvar att hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler kan förbättras och kommuniceras.

[Edit 1:
Här borde väl cykelfrämjandet, VTI, trafikverket, transportstyrelsen, bloggare m.fl. göra gemensam sak och arbeta fram en strategi.
Projektnamn: det riktigt torra men ack så korrekta "Tillräckliga säkerhetsmarginaler för cyklister"
slut Edit]